april 4, 2008
Var på min mandarin igår. Saknar braten som var med de fem första gångerna. Han hade en skön dialekt som gjorde att han direktöversatte alla meningar till svenska typ ”TjånG GoA RöNN!” och kunde skrika ”Va!” rakt ut mitt under lektionen. Sen när läraren förklarade hur man säger fotbollsstadio med flera ord och där sista ordet var boll så var braten tyst ett tag varpo han sen skriker ut för sig själv ”BOLL!”
Höll på att bita mig i läppen för att inte skratta rakt ut. Vissa människor är bara roliga rakt igenom.
Det går bra för mitt jobb, även om det inte är mitt jobb. Känns som lögnerna kan ta slut en dag. De ska flytta till nya lokaler i stan. Lokaler som på 1800-talet var värsta stallet. (Portarna är större än Hogwarts)
Har annars tre ”broads” som ska intervjua mig klockan 13 och en klockan 11.00. Ingen aning om vad jag ska säga och kanske lika bra det. Some things are just meant to be…
Fakta: Soft med vår, saknar pop-gurl, glad för min kusin
Wish-List: Glasögon, skateboard, vidvinkellins.
Lämna en kommentar » |
Uncategorized | Taggad: brat, hogwart, mandarin, skateboard, vidvinkellins |
Permalänk
Publicerat av johnnyvivs
mars 18, 2008
- Dude! Vivian ska ta en mäklare till lgnheten imorrn! Sånt gör man bara om man ska sälja va?
Flippar mobilen i handen och skriver ett långt svar. Sen ändrar jag mig och skriver bara ”Mmm… ” Sa till han att man inte kan lite på en missbrukare som ser ut som Diane Lane, oavsett om det är alkohol eller karriär så är det ”I reach to the top and I’m never gonna stop”. Nu är hennes känslor inställda på ego och hans svartkontrakt är farligt ute. Så vad händer nu… blir vi roomies igen? Kanske lika bra det… med min flippade salary så behöver jag all hyresreducering som finns. Så har jag en ursäkt till min mäklare som nu börjar undra varför jag inte svarar när hon ringer. What can I say… byta 30 kvadrat mot 18 i innerstaden är som att byta göra samma resa i ålder…
Fast det finns värre problem. Kinas regering med sin skräckfyllda vision att styra sina länder runtomkring t ex. Kina, 200 people deciding för 5 miljarder….
Cool retromässa i helgen. Var där med Rasmus och vann Bubble Bobble turneringen på lördagen. Sweet life liksom. Fick Curse of Monkey Island och allting. Bra slut på en hipad helg. Kvällen innan träffade en tjej på en nattklubb. Hon var där med nån annan laid back tjomme. Hon var dock så jäkla cool. Värsta pop, EMO, visual, snowboarding chick. Vi kunde snacka om Southpark, Hot Rod, Long boards och det kändes som vi snart skulle komma in på ämnet kärlek… men istället fick och skulle snacka mer sen. Hon fick mitt kort och jag fick ”the look” och det kändes så jäkla bra. Dessvärre så fick jag reda på hur gammal hon var sen. Och även om Jas hävdar att ”age is but a number” så var det här numret sjukt lågt. Inte ok… säger mer om min ålder kanske? Orka göra Rambo 5 liksom. Livet är ibland lite som att man tror att man har världens bästa kostym på en maskeradbal och så inser man att ingen kan gissa vem man är.
You have finished Bubble Bobble and have found the true magic of life, love, friendship and happiness The End?
Lämna en kommentar » |
Uncategorized | Taggad: bubble bobble, surfing, rambo, pop, emo, southpark, hot rod, kärlek, dimage |
Permalänk
Publicerat av johnnyvivs
februari 29, 2008
Mitt problemet är exakt samma som alla: Det finns nämligen cash, tid och planeten jorden för att alla ska kunna leva livet. Men eftersom normen har stigit i cyberstar life och alla har insett att de kan pressa sina marginaler på lite chanstagningar och på så sätt uppleva lite mer så har allting blivit sjukt ohållbart. Lite längre CV, lite fler upplevelser, några kurser till, fett mycket nya kläder och kickass prestation inom media.
Men så står en liten övergivenhet kvar och ropar: Hur ska jag kunna duga när jag är minus på ett område t ex cash, förmåner, talents, body eller friends.
Dock säger historien att det ordnar sig. För oftast går det ganska bra. Eftersom alla vill komma över 100% – men dygnet bara har 24 timmar så är vi ändå rätt lika. Fast fan vad det är jobbigt att befinna sig på toppen hela tiden. Och inte fan blir det bättre för att man uttalar sig i någon stor svensk tidning och säger att man är i en ”downsizing periode” för man minsann har ”varit däruppe och presterat så mycket på Liza Marklund/Pascalidou manéer”. Yeah right. Som om livet kommer bry sig ett dugg om de tar en brejk. Det är så patetiskt att försöka hinna med allt också. Innerst inne handlar det om att vara coolaste föräldern på klassmötet, ha de grymmaste historierna för barnbarnen, vara mest unik bland vännerna, mest cool på jobbet och alltid kunna flasha oavsett vad som sägs på krogen. Vara nöjd? Varför? Man vet ju själv vad som attraherar… och inte är det tomma ord…
Har ett Game Soundtrack som jag måste ladda ner. Men det är sjukt hemligt för det handlar om min freamtid. Men jag måste ladda ner det.
Och det är bara så det är.
Lämna en kommentar » |
Uncategorized |
Permalänk
Publicerat av johnnyvivs
februari 26, 2008
Ungefär som Daniel Day Lewis There will be blood situation. Your destination is with a power folder. Those echo tunes.
Echo tunes. För likvärdiga kulturer uppstår inte under samma dag. Det tar hundratals år. Svenskt 1700-tal är inte helt olikt min och din tid.
Btw. Träffade en katt vid pokerbordet på facebook igår. En brittisk kille från Midlands, som studerade ekonomi, sålde sin konst och tränade för att bli ”a football coach”. Han längtade efter sommaren, hade fågelperspektiv över staden från sin lägenhet, släktingar i Kenya och längtade efter sommaren. Han hade för övrigt rest till Rom och Paris tidigare. Allt framgick när han flörtade med en tjej vid samma bord. Hans facebook bild var tagen på honom i en båt, framifrån med en bro i bakgrunden i ren ”Dead poets society” preppig roddbåtsklubb-anda. När hans smooth-talking victim hade dragit så frågade jag om hans konst. Det visade sig att han ritade blyertsbilder eftersom han var färgblind. Tavlorna var sådär. Lite Carl Larsson har tråkigt. Men jag lovade att kommentera dem. Nu vete tusan vad jag ska skriva…
An artist is a terrible thing to waste?
Lämna en kommentar » |
Uncategorized |
Permalänk
Publicerat av johnnyvivs
februari 6, 2008
Sweet taste of veganmeat… Ok, tärningen är i rullning. Jobb, bostad och tjej. Allt ska fixas och allt ska ändras nu. Kommer det här att bli ett kvarstående skämt, en besvikelse, en fucking drake i Starshiny Legacys hästhage. Är fan tokkär i Doj-Doj i P3. Jag kan så inte act my age. Vad sägs om 5 september 2008. Follow up. Was this a joke or was the joke on this. Borde egentligen skriva längre Hunter S Thompsoninlägg, men kan inte mer än avnjuta ett stycke lycka. Tystnad liksom. Girl Talk är vidrigt btw. Så mycket som jag inte vill veta. Helst vill jag nog att alla bara ska vara. Like a green, green forrest beneath a blue, blue sky.
Sorgen kickar nog så småningom in… frågan är om man ska försjunka i World of Warcraftdimma, äta uteluncher
och ibland, fast bara ibland ångra allt man inte gjorde.
Måste fan göra en serie nu. Och en film. En serie mest. En film… *pratar just nu som alla andra drömmare i den här världen*
Ok, en vända till då. Lite som om jag fanns bakom en värld av stora mått, skulle allt jag fått, vara nått.
Tags?
Beatradio, transformers, supervarm skjorta, inget saliv, alldeles ensamma, bara andetag, dina hjärtslag, solljus på glas,
lekfulla läppar, gröna ögon, brinnande begär, feeling frisky, feeling bad, feeling aroused, nått sånt.
Lämna en kommentar » |
Uncategorized |
Permalänk
Publicerat av johnnyvivs
januari 30, 2008
Svårt det där. Att skriva om livet. Att reflektera över sin egen stund här på jorden. Går med tunga steg mot det soliga berget. Det ser ut som en hund som har huvudet mellan tassarna.
Varje dag är längtan X 5. Att älska livet är svårare än någonsin. Man vill ju inte missa något.
Lämna en kommentar » |
Uncategorized |
Permalänk
Publicerat av johnnyvivs
januari 25, 2008
Nätterna blir längre. Suhinina, Frida Johansson Metso och Gunnel Bildt är fett heta – synd att alla käkar kött. Önskar fler pers kunde kolla in ”Earthlings”. Delgivandet är följande; jag loosar mig själv när jag chattar, jag kommer att stjäla en ”Fatboy” från min IT-bubbla. Blir trött på att kringgå allting i de här rutorna för att too much info will kill the info delivery man
Beställa böcker av Errol Flynn . Jag vill bli en läkare, en författare, en militär, en advokat. Quota Young Sherlock Holmes
- Holmes, what do you want to be when you grow up?
- I never want to be alone.
Är också vansinnigt intressant att se läkeprocessen i de här texterna… Rivers Cuomo grants me peace.
Lämna en kommentar » |
Uncategorized |
Permalänk
Publicerat av johnnyvivs
december 27, 2007
Julen är sjukt överskattad. Sitter som en trasig cymbal vid bordet. Fuck kött. Fixar inte att se min morbror hanterar livet så jäkla perfekt och mina föräldrar också – trots att ingenting egentligen är bra. Finns inget ensammare än att sitta med den äldre generation. Dessutom börjar läget bli kusligt lonley. Fan. Alla dessa katter som firar med sina respektive. Jag övar istället på att vara fett ensam sen min roomey på sin vacation nation. I am legend liksom, fast på riktigt.

Håller på att bli tokig. Inget socialt liksom. Bara sorg, död, hemskhet och brist på cash. Borde egentligen lägga ner allt och dra till Shanghai. Eller härda ut på något vänster, försöka fixa mindre trash, mer community, mer klädaffär och mer deltid. Stänger av mobilen och kör en helkväll med hatchet, into the wild och Paranoid Park. Lyssna på Weezer och läser om Jeans och Bhutto.
Sweet holiday bells.
Lämna en kommentar » |
Uncategorized |
Permalänk
Publicerat av johnnyvivs
december 16, 2007
Inga sms, inga söta ord, inga dofter av parfym, inget shampoo, inga rosor, ingen golvvärme i badrummet, inget varmvatten, ingen cool frisyr, inga leenden, inget tålamod, inget paraply när det regnar, ingen uppskattning, ingen hjälp,
ingen tro, inget hopp, ingen värme, inga mail, inga svar, ingen förklaring, ingen egen jacka, ingen mat, inga pengar, ingen filt, ingen tur, ingen klocka och inga fjärilar.
Men jag kan alltid spela ”Killing Dr Lucky”.
Lämna en kommentar » |
Uncategorized |
Permalänk
Publicerat av johnnyvivs
december 3, 2007
Så mycket för december… 21 magiska dagar kvar. Kanske blir det 21 dagar av ensamhet varvat med tändstickor som flyger genom luften på Lucia. Lussebullar, pepparkakor, ljus och tomtebloss… kemiska substanser, dofter från bodar och kyla,
Min rumskompis Maykey drar till Mexico den 16:e. Vet ibland inte om jag kommer fixa att bo själv. Kommer bara sitta i ett hörn med min transformers sneakers och stirra på saker tills de börjar röra sig av sig själv. Som i Fantasia.
Lämna en kommentar » |
Uncategorized |
Permalänk
Publicerat av johnnyvivs